Hoya är det latinska
namnet på det släkte av växter, som vi i Sverige kallar för
porslinsblommor. De vi alla känner igen är Hoya bella = liten
porslinsblomma och Hoya carnosa = den vanliga porslinsblomman,
som har odlats i Sverige från c:a 1880.
Släktet Hoya
tillhör underfamiljen Asclepiadoideae inom familjen
Apocynaceae. Tidigare var underfamiljen en egen familj:
Asclepiadaceae. Till underfamiljen hör även Stephanotis = doftranka,
Ceropegia = lyktranka, Stapelia = asblomma och många fler. I
Sverige finns en viltväxande släktning som heter tulkört (Vincetoxicum
hirundinaria).
Hoyor växer vilt i
Sydostasien fr.o.m. Indien i väster och t.o.m. Polynesien i öster.
I norr går gränsen i södra Kina, i söder i Australien.
Hoyor växer i
naturen för det mesta slingrande, oftast som epifyter. Det finns
några arter som växer som buskar. I hemmen odlar man vissa
arter i amplar, men de flesta vill ha ett stativ att klänga på.
Stammen liksom alla delar av hoyan innerhåller en växtsaft.
Den är vit, ofärgad eller orange. Bladen sitter motsatt,
nästan alltid två och två. De sitter vid en nod där även nya rötter
lättast bildas. I noderna bildas också blomskaften, som ska sitta kvar
efter blomningen, då de nya blommorna mestadels kommer på samma
”sporre”.
Blommorna består
alltid av fem foderblad, fem kronblad = korolla och en femuddig
bikrona = korona. Hoyor blommar oftast i klasar med några få
till uppemot hundra blommor i varje klase. Det finns även några
arter där blommorna kommer en och en. Storleken på varje enskild
blomma varierar från några millimeter upp till c:a åtta
centimeter. Många av hoyablommorna avger klibbig nektar när de blommar. Utmärkande för
hoyor är också att de doftar
starkast på kvällar och nätter, troligen beroende på att de
pollineras av nattaktiva insekter.
Man vet inte i dag
hur många hoyor det finns. Man räknar med att det rör sig om
c:a 200 – 300 olika arter. Fortfarande hittar man nya arter.
Men stor namnförvirring råder. Många arter har blivit
beskrivna och namngivna av olika personer under de drygt 200 åren
sedan den första namngavs = Hoya carnosa. Så en och samma hoyaart kan ha två eller flera olika namn, av vilka det äldsta
är det giltiga.
Varför har det
blivit så? Jo, det hittas ständigt nya arter eller kloner av
gamla arter, och det är inte alltid lätt att avgöra om man
hittat en ny art eller en gammal, som redan fått ett artnamn.
Innan identifieringen är klar får plantan en tillfällig
beteckning. Den börjar alltid med: Hoya sp.
Sp står för
species, det latinska (och engelska) ordet för art. Således finns det flera
olika hoyaarter som är märkta med t.ex. Hoya sp. Sulawesi.
Detta betyder att den är hittad på ön Sulawesi och att den
inte är identifierad. Eftersom man kan ha hittat många
oidentifierade på samma ort, lägger man till id, oftast
initialer på den som hittat den, samt ett löpnummer. Om du har
eller skaffar en hoya med bokstäver och siffror efter namnet, så
är det viktigt att låta dessa följa med plantan. Det fungerar
som ett personnummer.
På senare år har
det blivit möjligt att hitta flera olika hoyaarter i
blomsterhandeln. De vanligaste är: Hoya bella, Hoya linearis
och Hoya tsangii (oftast felmärkt som Hoya
bilobata). Hittar du
inga där du bor och vill börja samla, så gå med i vår förening.
Då får du kontakt med andra samlare och kan byta eller köpa
sticklingar. Du kan också titta runt på våra webbsidor så får du tips om var de finns att få tag på.
Till skillnad från många andra tropiska växter är hoyor lättskötta. De tycker om värme och klarar vårt inomhusklimat bra. De behöver inte ha så mycket näring utan växer och blommar mycket bra utan att man skämmer bort dem. Men de gillar att bli ompysslade ibland - en dusch på bladen emellanåt skadar aldrig! Hoyor trivs i alla väderstreck. De blommar inte gärna om de är placerade i ett norrfönster - vissa undantag finns - men växer bra även där om man tänker på att inte vattna så ofta. Bäst växer och blommar hoyorna i ett väster- eller söderfönster. Man måste dock tänka på att skydda bladen för starkt solljus under högsommaren.
Sticklingsförökning
Enklast är att plantera sticklingen direkt i en liten kruka med
porös/genomsläpplig jord, se nedan. Stick ner sticklingen till
första bladparet, där rotanlagen finns. Ställ krukan i en
plastpåse med ett litet lufthål eller använd ett miniväxthus.
Placera sticklingen ljust, inte i direkt sol och gärna med
undervärme. Se till att jorden är lagom fuktad, varken för blöt
eller för torr. Det går också bra att rota hoyor genom att
placera sticklingarna i vitmossa, perlit, vermiculit eller
direkt i vatten. Använd det sätt du har bäst erfarenhet av sedan
tidigare.
Vattning/gödning
Hoyor vill ha
vatten på samma sätt som de flesta andra krukväxter. Vattna
ordentligt när jorden börjar bli torr. Råkar du missa detta och
låter dem torka ut ett tag brukar de flesta hoyor klara sig bra
ändå. Tunnbladiga arter är känsligare för uttorkning än andra.
Inga hoyor tål vatten stående på fat eller i ytterkruka.
Självvattnande krukor fungerar däremot utmärkt för många hoyor.
Enligt de senaste rönen så trivs och växer alla krukväxter
bättre om de får en svag lösning av gödning vid varje
vattningstillfälle. Vi rekommenderar 1-2 ml Blomstra per liter
vatten på sommarhalvåret, under vinterhalvåret halva dosen. Om
andra gödningsmedel används, läs på förpackningen om
koncentrationen och ge en likvärdig dos utifrån vad
innehållsförteckningen anger.
Val av kruka
Lerkrukor är stadigast, de välter inte så lätt - en hoya som är virad kring en spaljé kan bli mycket tung. Lerkrukor släpper lättare igenom syre till rötterna och "andas" till skillnad mot plastkrukor. Plastkrukor kan också vara bra. Tänk då på att plantorna inte behöver vattnas lika ofta som när de är placerade i lerkrukor.
Exempel på en bra jordblandning:
50 % blomjord
25 % vermikulit (vermiculite)
25 % perlit (perlite) eller små lecakulor, 4-5mm
Välj en jord av bra kvalitet och blanda upp den med perlit,
vermiculit och perlit alternativt små lecakulor (2-6 mm), som
gör jorden genomsläpplig. Det är mycket viktigt att jorden är
genomsläpplig och inte kompakt. Till de hoyor som vill ha ett kalktillskott kan man blanda kalk antingen i jorden eller toppa med snäckskal (som finns att köpa i välsorterade zooaffärer).
Bäst är att
förekomma, kolla noga nya plantor du får hem och låt dom gärna
stå i karantän några månader. Att duscha dom eller lägg
ner dom i en lösning av vatten där man tillsatt såpa och T-sprit
är också väldigt bra. Med karantän menar vi helst i ett
eget rum om möjligt, annars sätt varje planta/stickling i en
plastpåse och stäng till upptill så det bara blir en liten
öppning kvar. Detta är inte 100%, men rätt så säkert. Glöm
inte att göra noggrant rent under och runt om där växterna
står då och då.
Hoyor kan drabbas av bl.a. ull-, sköld- och bladlöss. Enklast är
då att använda PROVADO insektspinnar som sticks ner i jorden.
Angrepp av växthusspinn och falskt spinnkvalster bekämpas med
PROVADO plus, som finns i sprayburk. Dessa preparat finns att
köpa i blomsterhandeln och handelsträdgårdar, men även i de
större livsmedelsaffärerna.
Ullöss
i stark förstorning
